Varför teater?

För att försöka göra en lång historia kort (så lång som batteriet på min dator håller och helst lika lång som denna bussresa ut till rotvik är). Så har jag en egenskap som bara är problem för allt och alla. Mitt största fel så att säga. Och det är min beslutsångest. Att välja, att bestämma mig. Detta är en särpräglad "våg-egenskap", om man nu tror på sådant. Vilket jag inte gjorde förrän jag lensade hela världens alla astrologiböcker och alla berättar om hur vågen har svårt att bestämma sig. För att ständigt påminna mig om denna oerhört dumma egenskap har jag en tatuering på handleden.
I alla fall...
så finns det ett område där jag Aldrig har haft svårt att bestämma mig: teater. När jag är ledare, regissör eller likande raderas vågen för ett ögonblick. Nästan alltid vet jag hur jag vill ha det på scenen, vad ett passande sceneri är osv. Och bara sådär fattar jag beslut, inge snack eller ångest för varken mig eller någon annan. Ödet?

För en liten stund sen drabbades Lilja av min våg-förbannelse. Och för en liten stund sen kom jag på varför jag kämpar emot den, hur mycket ångest det är inblandat (förhoppningsvis mest för min del?).

Kampen börjar igen! Jag ska förbättras banne mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0