Stupid is as stupid does.

Jag på jobbet. Det känns inge kul. Obehagligt.

Idag har jag unnat mig en mjukglas! Vi har gått runt Djurgården, hejat på alla duktiga springare, ätit mat på Skansen och tagit ett glas vin på Pontus by the sea! Kanondag! Förutom att jag är allmänt trött. Vågar jag pusta ut nu när premiären är över kanske...känns overkligt.
MEN jag är nu sjukt taggad på att springa! Stockholm maraton nästa år? Vem vill börja träna? Tänkte midnattsloppet i augusti som förberedelse!

Imorgon är det föreställning nr 2! Mormor och bror mfl kommer! Firar mors dag sedan med Koh pangang (eller hur det stavas). Mumma.

Fikapaus.

Premiär IKVÄLL.

Ofattbart.

Snart måste jag börja tjata om något annat på den här bloggen...mitt liv kommer bli lite tråkigare Varning!

Hur som helst hade vi genrep igår! Bortsett från att jag svettades nilen så lyckades jag hålla mig relativt lugn. Publiken var oroväckande äldre, alltså mer teatervana ungdomsfientliga typer- trodde jag! De satt och skrattade för fulla muggar och jag kunde sitta och (nästan) njuta av talangen på scenen.

I pausen hör man en kvinna säga mitt uppe i ett skrattanfall "har ni sett den här ensemblen förut???" Inte illa. Jag menar, vi är 20 år gamla, har enbart en gymnasial utbildning Och det är vår första produktion!

Nu ska jag snart till yogan! Sedan hem igen för att "toffsa" upp mig, så att säga. Mig hittar ni sedan på Pero. Party party sedan! Vår fest. Hoppas att vi alla ses och får mysa ihop. Längtar verkligen.

Sitter på tunnelbanan ifrån Pero. Har spenderat de sista 15 min (alltså 95% av resan hem) med att lyssna på ett par som bråkar i mobilen. Killen sitter bakom mig och pratar väldigt oartigt med sin flickvän på andra sidan luren, och de behandlar varandra så hemskt. Alltså det tar väl emot att använda svordomar emot sin respektive? Eller?
Precis som folk är oberörda efter att ha vunnit 500 000 kr är folk så ovetandes om vad de egentligen har. Men som man brukar säga 1, gräset är alltid grönare eller 2, man vet inte om vad man har förrän man förlorat det...
Bara för att så gick killen i mobilen av och in kommer ett Par! Två nykära from the looks of it.....toppen.


I alla fall så är jag trött. Och min resa börjar lida mot sitt slut. Jag har i och för sig lite saker att förtälja men antar att de får vänta. Kort och gott så kan jag bara meddela hur TAGGAD jag är inför premiären! Oh my god jag är stolt. Faktiskt. Över alla, på olika sätt, men lika mycket. Jag har vuxit, lärt mig och oj oj. Borde utvärdera och checka in på rehab efter detta äventyr.

Light out.

En man står i rutan och skrapar sin triss. Vinst: 500 000 kr. Hallåan "Oj en halv miljon!!!!!" Mannen "Inte illa." Utan mer entusiasm. Jag tror att, eller jag är ganska säker på, att jag skulle svimma, börja hyperventilera eller få någon annan slags attack inte passande för tv. 

Snart iväg, ännu en fullspäckad dag. Genomdrag på Pero kl. 19, sista innan genrepet imorgon. 

Måste inflika att jag var på Design Passion utställningen i Sturegallerian igår. Jättecoolt verkligen. De designade rummen kunde vara snygga, användbara och inte too much liksom. Ni vet hur interiördesign kan vara som haute couture, man ser klänningarna på cat-walken och säger "hur tänkte dem nu? den där kan man inte ha på sig offentligt" Men rummen igår var brukliga, jag hade inte tackat nej till att någon fått designa min fantasietta.

Igår åkte jag till mamma och sov, eftersom hon bor på andra sidan jordklotet typ, så har jag inte varit där på en evighet. Men så värt! Imorse väcker hon mig och säger "jag ställer frukosten på bordet framför tvn". När jag väl lyckats masa mig ur sängen ser jag framför mig: Mamma har gjort croissanter! Delicious.

Så istället för att sitta här med magen mätt på havregrynsgröt är jag proppad med fransk brödkultur yummo! Och mätta och belåtna ska vi ägna dagen åt mammas företag. Första stopp: Design Passion utställningen.
Kl. 16 är jag på Pero of course.

Pussgurkor.

Vaknade upp hos Lilja imorse med typ nackspärr, dålig kudde! Förutom lite trött mådde jag prima och gårdagens halloumiost till frukost gjorde allt så mycket bättre!
Efter Lilja begav jag mig in till stan och slussen, för er som varit  där i helgen kanske märkte de stora krigsfartygen, flottan som låg och gubbade vid kajen? Där spenderade jag mina resterande timmar innan jobbet! Jag fick en tour av Paul, som gör ubåtslumpen, både på de stora båtarna men även på hans ubåt! Hur cooooooolt som helst! Fick se hur den styrs och hur de lever mm. Ballt!

Nu sitter jag på jobbet as usual. Operan börjar ta slut och även mina krafter. Vill hem och lägga mig tidigt och ladda inför kanske mitt livs häftigaste vecka- min första premiär på fredag! Gaaaah.

Freak out!

Nyhetsuppläsaren för Stockholms lokalnyheter är från skåne, alltså med en otrolig brytning. Hur tänkte dem nu?

Anyhow så ska jag snart iväg och träna. Det enda jag tänker på dock är: vad ska jag ha på mig ikväll??

Börjar bli ett stående problem, ett urlöjligt onödigt sådant...men även oundvikligt im afraid. Kolla igenom sommarkläder? Vågar man det?

En av våra pressbilder, som bland annat Dn På stan har valt att ha med i nästa nummer!

Vad tycker ni? Vad är det vi har kokat ihop...

Börjar mer och mer känna hur kort tid det är kvar med gruppen. Tomheten kryper närmare. Samtidigt som jag är mer slut i sinnet än någonsin, beter mig som någon främling ibland. Jag vill hitta tillbaka. Snart! När premiären är över, då tar jag och pustar ut! Tills dess ger jag allt jag har kvar!!!! Så mycket som ännu inte är färdigt- men på torsdag, då jävlar är det publikgenrep!

Är det fikapaus på jobbet, alltså inte fikapaus som att jag har en paus...utan paus då publiken fikar mellan akterna. You get the picture. Operapubliken är ovanligt trevlig idag! Stort plus eftersom det är fredag och man känner sig slutet-på-veckan-trött.

Förutom det pissiga vädret har vår affischeringsdag gått finfint! Avslutades med en ok lunch på café fotöljen! Lärdom: om du ska äta lunch ät inte på ett café eftersom det oftast aldrig ingår bröd, sallad mm. Portionerna brukar även vara puttesmå.

Nu Elin göra mig sällis på jobbet!

Laters.

Jag måste tipsa om middagen som jag lagade ikväll! För människor som inte har tid att ställa sig och göra en buffé är detta the best! Allt som krävs är att man kan hantera en blender/mixer Och det tar ungefär 10 min att göra middagen!

Lätt som en plätt va?

Här är receptet som jag hittade i Arlas lilla tidning:

Kall melonsoppa med kräftor-

Sommarlätt lunchsoppa som kan stå färdigmixad i kylen. Räcker som förrätt till 8 personer.

Ingredienser 

4 port

1 burk kräftstjärtar, ca 385 g
rivet skal och saft av ½ lime
1 honungsmelon, ca 1 kg
1 tsk sambal oelek
½ tsk salt
3 dl Arla Köket® turkisk meze matyoghurt
½ dl grovhackad gräslök

Godmorgon! Nu är kl 08 och jag har hunnit duscha, göra mig iordning och steka grönsaker till min sallad! Har ännu inte fått i mig en kopp kaffe så helfärdig känner jag mig inte.

Först och främst: GRATTIS Lilja! Den lilla rackaren kom in på Fridhem! Bland typ 300 sökande tog de in typ 14! Helt sjukt. Och GRATTIS Elin som fick jobbet! Äntligen! 

Idag finner ni mig på sveavägen från kl 09-22. Typiskt att det ska vara fint väder ute nu. Blir många rökpauser känner jag då.

Alrighty dags att tagga till och åka!

Idag är det marknadsföringsdagen. Eftersom vi inte bokat Pero idag så sysslar vi med annat! Som att se till att folk kommer och ser oss...såna småsaker...!

Nu ska jag åka och träffa mormor som bjuder på lunch idag! Hon åker nämligen till Mallis imorgon...trist. Vem vill åka utomlands när vi har det så mysigt här hemma? 

Igår så repade vi scen 12 och 13. Betyder ingenting för er, men! Det är coola scener och det är alltid en härlig variation att få arbeta med max två skådespelare i taget, när jag annars har 9 st att hålla reda på. Nu finslipar vi och gör allt awsome.

Vad händer ikväll? Jo, jag ska för första gången på en lång tid (räknar bort yogan) få träna ordentligt med sällskap! Elin har fått tre stycken provträningar på friskis av mig och idag är det första passet vi tar oss an! Ett kampsportsinspirerat jympapass som ingen av oss har provat, det luktar jobbigt. Sedan är det raka spåret till Boulevard! Och woho jag jobbar inte, utan vi ska se en föreställning som Roger (teaterchefen) har regisserat. Exciting. Så ingen vild utgång planerad, utan en hälsosam kväll i kulturens anda.

Shalom.

I Dn står det att i Stockholmsområdet är nästan 1,5 milj (eller var det miljader). kvadratmeter kontorsyta ledigt, detta i och med lågkonjan. TIPS: bygga om till ungdoms/studentlägenheter? Eller hyra ut som de är? Jag tackar inte nej den saken är klar.

Jag är nu på väg till ett lunchmöte på Boulevard, sent sådant, så jag håller på och avlida av hunger.Sedan är det Pero som gäller, ljussättning Day 2.

Slänger iväg ett inlägg senare! Är så nervös för 1, Elin som ska på arbetsintervju om 10 min 2, de andra kottarna som idag har sina intagningsprov till Fridhem! SPARK!

Som tur så har jag kunniga människor som stöttar mig, både uppmuntrar mina galna påhitt men även tar ner mig på jorden och säger "det där går helt enkelt inte".

Helgens Big No No:

Att gå tankspridd i stan, särskilt gatorna packade med folk som drottninggatan och götgatan. Pinsamma saker kan inträffa, t ex som att väldigt dramatiskt snubbla på något i stil med en....blindkäpp! I wasn't pretty om vi säger så.

Dags att förbereda matlåda!

Så sitter jag här och försöker ha en lugn stund innan jobbet. Vad händer? Jo jag blir rastlös och klagar över att det enda som visas på tv är fotboll och att jag har ett för städat rum...alltså inte ens städning kan sysselsätta mig...har tagit en promenad...tränat...ätit....läst DN...saknar nu universitetet...

Dålig dum dum dum vana.

Som måste botas.

Botemedel?

Har zappat igenom alla kanaler på tv och alltid lyckats pricka reklam. Plötsligt så uppenbara sig reklamen med sjungande/demonstrerande animerade fötter. Jag kommer aldrig bli densamma igen.

På egen risk:

http://www.youtube.com/watch?v=gMsmcTxOEf4&feature=related

Jag har blandande känslor inför att jag missar eurovision ikväll. Jag kommer stå där på Boulevard och tänka på hur tjejerna äter mumsbitar och myser i soffan och tänka: why me?!?! Däremot så kommer jag inte stå där och undra: går det bra för La Voix? Fast all in all så skulle jag hellre vilja sitta i soffan och mysa, en helgdag vore nått. Speciellt när jag kikar i almanackan och ser hur fullspäckade veckor väntar....

MEN

igår var det genomdrag! Och det gick hejdundrans gryyyymt! Anton, vår fotograf var på plats och bilderna blev fierce. Det är i såna stunder jag inser hur ofattbart kul teatern egentligen  är.

På nyhetsmorgon säger de att man kan kolla eurovision på nätet! Det kanske inte är helkört? Om jag hade comvique så hade jag kunnat ha direkt hotline med tjejorna också....för den själ som vill offra ett öra...

Dags att träna!

Dags för yoga! Iväg in mot stan! Ska svänga förbi hemköp, nej inte bolaget, och handla frukt! Jag bunkrar upp inför genomdraget idag!! Hela föreställningen ska köras igenom på Pero, full mundering med scenografi, smink, kostym OCH fotograf! Så snart får ni lite förhandstitt på vad som väntas den 29e!

Grattis Sofiorna på namndagen idag!

Jag älskar Stockholm. Nu på vårkanten är staden full av kärlek, par överallt! På tunnelbanan framför mig, på gatan förbi mig, i matkön, i bilkön, i toalettkön, ja överallt! Det är så otroligt vackert. Tror i och för sig att de flesta paren blir rädda för mig, jag som någon crazy stirrar lady. Inte för att de slutar upp med kladdandet men de kan inte koncentrera sig lika innerligt liksom. Jaja, i alla fall så känner jag mig i allt detta kramsjuk. Vill luta huvudet mot en axel och somna, eller att någon kramar mig runt midjan. Inget mer, bara det där lilla. Lättare sagt än gjort.

Annars är det gött. Jag är kär i pero, mitt nya hem. Min grupp är beyond grymma.

Jag kunde inte varit stoltare.

Vilka kommer på premiärfesten? Den vill ni inte missa!

Så är det Linnéa idag. Grattis på namndagen mitt andranamn...

Idag känns enormt mycket lättare än igår, som var typ den sämsta dagen ever för mig del. Men den vände! Och dagen lyckades bli effektiv precis som den inte var innan. Jag är fyllt på mina hantverkarkunskaper och monterat en hel del. Känns bra! Jag har alltid älskat att arbeta med kroppen, även om det är knepigare än vad man tror att montera dörrhandtag!

Är pollybakis idag. Behövde fylla på med energi igår natt (äpplena var uppätna) och närmast tillhands fanns en karamellkungenpåse full med polly (av alla godissorter) och byebye polly. Så med en polly i handen monterade jag dörrhandtag. Visst är vi proffsiga.

Nu är det dags att rusa igen! Ikea och ett ställe som heter vättrahamnen?! Mer scenografi skall fraktas och thank god att det inte regnar! Igår höll jag på att dö. Nytorkadfärg+regn= förstörd scenografi = evelina får panikhjärtattack.

Hör av er. Teatern tar upp all min tid, saknar er som inte är där.

Inte solenegi.

Äppelenergi så var det.

Jag är uppe för tidigt för/gick och la mig för sent för mitt eget bästa. Första dagen på Pero är över, andra har kickat igång och jag är redan slut. Min nya bostad: Pero. Igår körde vi övertid och tog sista tunnelbanan hem: allt för att börja den långa resan med ljussättningen. Tidskrävande så in i bomben. Och svårt, men oo vi hade det mysigt i alla fall.

Plus det kändes jädrans bra att åka hem från Pero än tidigare rep, härligare att kliva ut i ett levande Stockholm än ett dött Liljeholmen.

Nu ska jag snart bege mig in mot s:t eriksplan och påbörja rekvisitajakten! Sista nu förhoppningsvis.

Ärligt talat så känns det mesta tungt nu, allt suger musten ur en och jag känner hur jag börjar dagen med en kort stubin. Huvudet är fullpoppat och kroppen utmattad. Oavsett hur jag mår är det viktigaste att hålla kämparglöden uppe! Bonusenergi kom till mig. Har bestämt mig för att lämna mitt privata liv åt sidan för tillfället...det är ivägen om vi säger så. Samtidigt: varifrån kommer min energi? Solenergi kanske?

Har hunnit träna också! Och diskat..............

Dags att göra iordning lite matsäck och kanske fräscha upp mig lite.

Min biobiljett kom precis med posten! Det är dags!

ÄR det snart premiär? Jo men visst sörru. ÄR jag nervös? Yesbox.

Idag hade vi genomdrag! Woho det gick asbra. Efter genomdraget gick hela gruppen till tanto för lite framtvingad obligatorisk gruppkärlek. Så från fem till åtta spelade vi kubb, åt och bara umgicks. Omplåstring för själen verkligen. Särskilt nu när vi på senare tid lyckas gnabba om allt och irritationen har nått skyarna. I sådana lägen glömmer man bort hur fina människor man egentligen är omringad av.

Det är någon nånstans där uppe som jävlas med mig. Ödet slår mig i ansiktet hela tiden och konstiga saker har inträffat för ofta på sistone. Inte kul längre, var vänligen sluta.

Imorgon är första repdagen på Pero! För att ladda extra har jag ätit en massa god choklad nu och tänker mätt och belåten gå och lägga mig tidigt.

På repeat i huvudet: "cause i'm just a teenage dirtbag baby"

Illa.

I mitt nuvarande förvirrade tillstånd hinner jag (tydligen) inte märka förändring. Igår hos frisören uppmärksammades hår! Jonas hår, mitt hår, ja allas hår var i centrum, antar att det är naturligt när man är omringad av frisyrer och frisörer...?

Som påföljd, dagens upptäckt:

Jag har fått ett långt jädrans hår.

När hände det?

är jag knappast idag. Utan jag har försökt städa lite men orkar inte mer. Yoga, en make-over och Boulevard har fått mig att inse att det är Slutet på veckan. Alltså är jag obligatoriskt slutet-på-veckan-trött.

Make-overn gällde tyvärr inte mig. Utan mina skådespelare börjar sakta men säkert formas inför.................the premiär.

Två starka rekommendationer idag:

Jag har stått upp hela repet, VARFÖR? och svaret: vet inte, jag är dum i huvudet...

I fyra timmar har vi varit så fokuserade, jag är utmattad. När jag kom hem såg jag nya Elle ligga på min säng. Lyckan över en kommande lässtund. Olyckan över att jag i detta nu inte ens orkar läsa titeln. 

Imorgon är det Äntligen dags för yoga igen! Yogan som blev bortplanerad (precis som allt annat i mitt liv) förra veckan! Det ska bli så härligt att äntligen få slappna av och träna!

Har märkt småmönster i min blogg:

1. Jag gillar tydligen svengelska.

2. Brist på bilder

3. En inofficiell klagomur mot aftonbladet. se

Så nu drar jag mig i skägget och konstaterar att bilder kanske skulle piffa till stämningen lite. 

Fortsättning följer...

07:09 är klockan. Kaffet har druckits upp och hjärnan är ännu inte vaken. Idag är det multitasking som gäller. Ska iväg tidigt för att möta upp mamma och sätta tänderna i företaget. Göra klart sådant som teatern hållit upp! Sedan gissa vad? Jodå rep idag igen! 

Jag vill vila. Andas. Sitta i en hammock ute bland myggorna och läsa en bok, växla till en tidning, hämta en kaffe, hämta äpple och inte undra, planera, oroa sig över vad som händer senare. 

Jag vill spela brännboll också.

Och cykla runt Cypern...som jag gjorde förra sommaren.

Hörni nu när jag tjatat i varje inlägg om teater! så....
Ni småttingar har väl bokat er biljett?

Har precis tränat! Sitter nu och väntar på tunnelbanan efter en provsmakning! Dags att åka hem ta en snabbdusch och up up and away till replokalen!

Okej, jag erkänner. Jag har påbörjat en ansökan till Robinson, men det är så svårt, och man tänker ju "jag kommer ändå aldrig komma med". Vad ska man skriva? Hur beskriver man sig själv på bästa sätt? Vad vill de ha denna gång? Frågor som är totalt onödiga att lägga vikt på i detta nu. Det är snurrigt som det är. Jaja omväxling förnöjer, även om det innebär att gå från en förvirring till en annan.

Jag behöver en make-over känner jag. Teatern sliter på en och jag känner hur jag mer och mer Inte bryr mig om mitt utseende, på gott och ont. Jag har aldrig varit den med mycket smink på vardagarna men jag måste behålla en självrespekt ju. En ansiktsmask kanske vore något, eller någon såndär peeling eller scrub?

Later!

Nu kommer jag ihåg hur det kändes då. 

Söndag och repdags! En heldag för min del då jag direkt efter rep kutar till jobbet! Woho.

Nu allihopa har det stora hänt: antagningen till Robinson 2010 är igång. Jag har kollat upp allt som behövs: ett brev. En A4-sida kan avgöra mitt liv...eller ja det är spännande i alla fall. Brevet ska beskriva mig själv och varför jag vill delta i Robinson. Men att beskriva en själv och försöka locka tvmänniskor att välja mig är apsvårt ju. 25e maj är sista anmälningsdagen!

Måste sticka in ett klagomål! Återigen mot otrevliga människor, igår drabbades jag och Elin av en riktigt snipig tjej på Waynes, fy skäms. Vi konstaterade efteråt att det var kö för att hon var så upptagen med att vara otrevlig, och inte att hon var otrevlig för att det var kö. Så det så.

Trevlig söndag people!

Det här får jag välja mellan som pris för mödan:

- En stegräknare (som jag aldrig vill se mer efter undersökningen)

- En biobiljett (vem ger bort EN biljett, snåljåpar)

- Fyra trisslotter (för att turen är på min sida)

Jaha. Vad är mest värt, tycker ni?

Lyssnar på radio för första gången på a loooong time, sen typ åttan. Har ju lyssnat lite i bilen med mamma, då blir det P3 och goda diskussioner, men nu är det musik på. 

Vad lyssnar världen på egentligen?

Schlager, gamla feel-good 80talslåtar och Katy Perry...enligt den sista halvtimmen i alla fall.

Är jag underhållen?

Nej.

För att försöka göra en lång historia kort (så lång som batteriet på min dator håller och helst lika lång som denna bussresa ut till rotvik är). Så har jag en egenskap som bara är problem för allt och alla. Mitt största fel så att säga. Och det är min beslutsångest. Att välja, att bestämma mig. Detta är en särpräglad "våg-egenskap", om man nu tror på sådant. Vilket jag inte gjorde förrän jag lensade hela världens alla astrologiböcker och alla berättar om hur vågen har svårt att bestämma sig. För att ständigt påminna mig om denna oerhört dumma egenskap har jag en tatuering på handleden.
I alla fall...
så finns det ett område där jag Aldrig har haft svårt att bestämma mig: teater. När jag är ledare, regissör eller likande raderas vågen för ett ögonblick. Nästan alltid vet jag hur jag vill ha det på scenen, vad ett passande sceneri är osv. Och bara sådär fattar jag beslut, inge snack eller ångest för varken mig eller någon annan. Ödet?

För en liten stund sen drabbades Lilja av min våg-förbannelse. Och för en liten stund sen kom jag på varför jag kämpar emot den, hur mycket ångest det är inblandat (förhoppningsvis mest för min del?).

Kampen börjar igen! Jag ska förbättras banne mig!