Min nya vän
Jag saknar ett höstlov. När det finns så mycket att läsa i skolan så finner jag aldrig ro att läsa "privata" böcker. Böcker som jag valt, som jag vill läsa. De är nedprioriterade, men ack så saknade! Hur långt är det till jullov? Eller nej förlåt, vi har "tentaplugg" då, alltså en vecka till för att förbereda inför juridikmonsterprovet. Jusste, vi talade med lite gamla elever och tydligen så underkändes mer än hälften av klassen i juridik. Kul.
Men nu är nuet. Jag läser inte juridik. Jag har inte höstlov.
Det jag har är en kopp te i handen. En kopp jag fått av en fin vän. Telefonen piper och jag fnissar till. Det är mitt nu. Förutom att jag tappade min överviktiga bok på tårna (aj som fan) när jag skulle försöka svara smset och läsa samtidigt så är allt ganska harmoniskt. Till skillnad ifrån det förflutna och framtiden är nuet ganska litet. Eller? Mitt nu bestod av små detaljer. Precis som nuet då. Och det nu som väntar mig. Ibland kommer vi bra överens, jag och nuet.
I alla fall när det är bara vi.
Kommentarer
Trackback
