Nyvunnen respekt

Jag tänker inte sträcka mig så långt att jag tänker sympatisera med (vissa) mäns beteende, men nästan. Ni vet hur män råkar få huvudvärk eller något annat puttelitet som gör vardagen liiite jobbig och de överspelar som aldrig förr. Ojar sig och drar igång värsta kalabaliken. Jag har erfarit detta tusen gånger om. Hur som helst! Så har det omöjliga skett: jag har förkyld. Eller jag är en walking snorbomb, tjock(are) i skallen, och vill bara gå runt och hosta 24/7. Jag tänker att optimism är enda botemedlet så hur illa förkyldigen är kvittar! Däremot så är jag häpnad över hur JOBBIGT det är att vara sjuk. Trött hela tiden. No energi = asjobbigt. Känner mig invalid och dagen är bara förstörd. Blä.
Det jag försöker klämma fram är en ursäkt. Ett litet förlåt för de gånger jag grymtat till då någon varit lite hängig pga förkylning och jag har slängt iväg ett: ääääsch tänk positivt. Som sagt tänker jag inte ok:a mäns dramatiska beteende, men jag erkänner att det är jobbigare än vad man tror att vara förkyld. Respekt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0