Polacker + jag = Katastrof
Idag har jag jobbat två pass på boulevard. Just nu är det ett gästspel ifrån polen, det sitter 195 polacker i salongen nu. Och för en stund sedan var det fikapaus. Status: självmordsbenägen. Jag vet inte om det är för att de är polacker, eller för att alla såg ut som att komma ifrån fina bortskämda familjer, MEN pausen slutade i en total tragedi. Noll känsla för kösystem, kastar 500lappar på mig och tror att det går att växla, pratar polska utan stopp och tror att jag fattar fastän jag ser ut som hej kom och hjälp mig. Gaaaaaaaaaah.
Nu går vi och städar toaletter, jag och min bitterhet. Min ständiga följeslagare, den evigt trogna bitterheten.
Kommentarer
Trackback
